Sök
  • Klara Sinnerstad

Ta hand om din sköldkörtel - Del 2: Identifiera var problemet uppstår

Sedan jag började jobba som näringsterapeut hösten 2018 har jag reflekterat över hur många det är som har problem med nedsatt funktion i sköldkörtel. Det är verkligen en folksjukdom som finns överallt men trots det verkar det vara svårt att få rätt diagnos och behandling. Här kommer lite tips och information ur ett näringsmedicinskt perspektiv.




Texten är väldigt översiktlig och förenklad och gör inte anspråk på att vara hela sanningen. Den vänder sig till personer som misstänker att de har sköldkörtelproblem och vill ha en första information om vad det är och vad man kan göra. Jag har valt att fokusera på underfunktion men mycket av informationen är även användbar vid överfunktion.

Texten ersätter inte medicinsk behandling och den som är sjuk bör vända sig till sjukvården.

Texten är indelad i fyra delar

Del 1 – Har du underfunktion i sköldkörteln

Del 2 – Identifiera var problemet uppstår

Del 3 – Vad kan du göra för att må bättre

Del 4 – Hur kan jag hjälpa dig


Del 2 -Identifiera var problemet uppstår

Om man har konstaterat en underfunktion så gäller det att ta reda på så mycket som möjlig om vad som inte fungerar och varför. Sköldkörteln är inte en låda som antingen fungerar eller inte fungerar, utan det är en komplex kedja av funktioner där det kan gå snett på flera olika ställen. Ju tydligare man lyckas ringa in problemet desto effektivare kan man hjälpa kroppen att hantera det.

Underfunktion i sköldkörteln är inte automatiskt ”Levaxinbrist”, vilket jag har fått berättat att endel läkare säger.

För att förstå vad som inte fungerar börjar vi med hur det ska fungera.

Hypotalamus-Hypofysen-Sköldkörteln

Processen att bilda sköldkörtelhormon startar i hypotalamus i hjärnan. I hypotalamus tillverkas TRH som är ett hormon som signalerar till hypofysen att tillverka TSH. TSH är signalen in till sköldkörteln och kallas ibland för ”kroppens gaspedal”. TSH talar om för sköldkörteln hur mycket T4 den ska producera. För att produktionen ska fungera behövs även tillräckliga mängder av vissa näringsämnen. Produktionen kan hämmas av faktorer som stress och toxiner.

Mängden T4 som produceras återkopplas till hypotalamus och hypofysen och påverkar hur mycket TRH och TSH som bildas. Som jag har förstått det så är det på grund av den här återkopplingsloopen som sjukvården ofta anser att man kan få all information som behövs om sköldkörteln genom att mäta TSH.

T4 är ett passivt lagringshormon och för att kunna verka på cellerna behöver det först omvandlas till det aktiva hormonet T3. Även här krävs det tillräckliga mängder av vissa näringsämnen för att omvandlingen ska kunna ske. T4 kan även omvandlas till något som heter RT3 (reversed T3), vilket blir negativt eftersom det minskar mängden T3 som bildas. Även här finns det yttre faktorer som påverkar omvandlingen från T4 till RT3. Helst vill man mäta även RT3 men det är tyvärr svårt att hitta analyser även hos de privata labben. Det enda privata labb som jag vet erbjuder analys av RT3 är Nordic Labs (vars analyser jag erbjuder). En del har också fått mäta det via sin endokrinolog.

Nästa steg är att T3 ska verka på cellerna för att reglera ämnesomsättningen och sista steget är att energiproduktionen ska ske i cellerna via citronsyracykeln och elektrontransportkedjan. Även här behövs det förstås näringsämnen för att allt ska fungera.

Relationen mellan TSH och T4

Utifrån vad blodproverna visar kan man börja ringa in vad som ligger bakom underfunktionen. Holistic har skapat den här listan över möjliga förhållanden mellan TSH och T4 som man kan utgå från. Jag vet inte om det alltid stämmer men det är ett ställe att börja. Kommentarerna i parentes är mina tolkningar av vad som händer.

Högt TSH och lågt T3 och T4 – Underfunktion på sköldkörteln

(Sköldkörteln svarar inte korrekt på den höga insignalen)

Lågt TSH och högt T3 och T4 – Överfunktion på sköldkörteln

(Sköldkörteln svarar inte korrekt på den låga insignalen)

Högt TSH och högt T3 och T4 – Exempelvis tumör på hypofysen som höjer TSH. Frisk sköldkörtel.

(Fel på återkopplingsloopen. Hjärnan skickar högt TSH trots att T4 är högt. Sköldkörteln reagerar korrekt)

Lågt TSH och lågt T3 och T4 – Skador på hypofysen som sänker TSH. Frisk sköldkörtel.

(Fel på återkopplingsloopen. Hjärnan skickar lågt TSH trots att T4 är lågt. Sköldkörteln reagerar korrekt)

Högt TSH och normalt T3 och T4 – Underfunktion av sköldkörteln på grund av östrogendominans.

(Östrogendominans kan öka sköldkörtelbindande proteiner i blodomloppet vilket gör att T4 ser normalt ut i blodprover men det kan råda brist i vävnaderna. Vet inte om detta är den enda möjliga orsaken)

Omvandling T4 till T3

Det kan också bli problem med omvandlingen från T4 till T3. En tumregel är att T3 ska vara ungefär en tredjedel av T4. Om det inte stämmer kan det vara klokt att mäta RT3.


Energiproduktionen i cellerna

Trots att det finns tillräckliga mängder T3 i vävnaderna kan det vara problem med energiproduktionen på cellnivå. Det här fallet är svårt att upptäcka genom att mäta TSH, T4 och T3. Ibland kan det ses i en hårmineralanalys som högt kalcium relativt kalium. Detta kallas ibland för vävnadshypotyreos eller hypotyreos typ 2.

Antikroppar

Om man har antikroppar över gränsvärdet mot sköldkörteln (TPOak), eller mot TSH-receptorerna (TRAK), så finns det en autoimmun sjukdom med i bilden och det är bra att veta, varför kommer i del 3. Höga TPOak är vanligast vid autoimmun hypotyreos som även kallas Hashimotos. Höga TRAK är vanligast vid autoimmun hyperterios, som även kallas Graves.

Binjurar

Allting i kroppen hänger ihop och en orsak till underfunktion i sköldkörteln kan vara låg kortisolproduktion i binjurarna. Låg kortisolproduktion uppstår vanligen efter långvarig stress och kallas i dagligt tal för ”binjureutmattning”, ”utmattning” eller ”utbrändhet”. Kortisol behövs för en normal sköldkörtelfunktion och det kan vara direkt livsfarligt att börja medicinera med Levaxin eller Liothyronin utan att först kolla binjurestatus/kortisol. Mer om det kommer i del 3. Mer om hur kortisolet påverkar sköldkörteln finns att läsa här.

Kortisol kan mätas med ett blodprov och det är så man gör i vården. Det har dock visat sig vara mer fördelaktigt att mäta kortisol i saliv. Man tar salivprov vid flera tillfällen under dagen för att få fram en kortisolkurva. En näringsterapeut/funktionsmedicinare kan hjälpa dig att beställa rätt analys.

Ett enkelt självtest för att bedöma status på sin sköldkörtel kan göras genom att lysa in i ögat med en ficklampa i 15 sekunder. Pupillen ska anpassa sig snabbt och därefter hålla stilla. Om pupillen pulserar så är det ett tecken på att binjurarna är trötta och kortisolproduktionen låg.

Ett annat sätt att självtesta binjurarna är Raglans test.

  1. Mät blodtrycket i liggande ställning efter 5-10 minuters vila. Mät gärna flera gånger och räkna ut medelvärdet.

  2. Ställ dig och mät blodtrycket direkt igen. Blodtrycket bör stiga när man ställer sig upp och om det istället sjunker så indikerar det trötta binjurar/kortisolbrist.

Sammanfattning del 2

Sköldkörtel är inte en mystisk låda som antingen fungerar eller inte fungerar och alla blir inte hjälpta av standardbehandlingen med Levaxin. Sköldkörtelfunktionen är en komplex kedja i flera steg och för att kunna stötta den på naturlig väg har man nytta av att veta var i kedjan som problemet uppstår.


144 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla