Sök
  • Klara Sinnerstad

Ta hand om din sköldkörtel - Del 3: Vad kan du göra för att må bättre

Sedan jag började jobba som näringsterapeut hösten 2018 har jag reflekterat över hur många det är som har problem med nedsatt funktion i sköldkörtel. Det är verkligen en folksjukdom som finns överallt men trots det verkar det vara svårt att få rätt diagnos och behandling. Här kommer lite tips och information ur ett näringsmedicinskt perspektiv.



Texten är väldigt översiktlig och förenklad och gör inte anspråk på att vara hela sanningen. Den vänder sig till personer som misstänker att de har sköldkörtelproblem och vill ha en första information om vad det är och vad man kan göra. Jag har valt att fokusera på underfunktion men mycket av informationen är även användbar vid överfunktion.

Texten ersätter inte medicinsk behandling och den som är sjuk bör vända sig till sjukvården.

Texten är indelad i fyra delar

Del 1 – Har du underfunktion i sköldkörteln

Del 2 – Identifiera var problemet uppstår

Del 3 – Vad kan du göra för att må bättre

Del 4 – Hur kan jag hjälpa dig


Del 3 - Vad kan du göra för att må bättre


Generella råd

Oavsett vad som är nedsatt/inte fungerar så finns det några generella råd som är klokt att följa.

  • Hitta sätt att hantera din stress och se till att få tillräckligt med återhämtning.

  • Tag bort gluten och mejerier, kaffe och socker ur kosten. De är inflammatoriska och hormonstörande.

  • Undvik hel- och halvfabrikat och försök att äta ren mat baserad på riktiga råvaror.

  • Fundera på vilka toxiner som du utsätts för och försök att minimera exponeringen.

  • Se över dina läkemedel och ta reda på vilka biverkningar de har.

  • Se till att följa kroppens cirkadiska rytm och gör det som krävs för att få en god sömn.

  • Stötta med näringsämnen som sköldkörteln behöver.

  • Prova eventuellt tillskott av sköldkörtelextrakt från nöt eller gris som innehåller T4 och T3 men även T1 och T2.


Binjurar

Har man en nedsatt funktion i binjurarna så bör man börja med att jobba med det. Det finns mycket att säga om binjurarna och det kommer ett eget inlägg om dem men i stort handlar det om att reducera stress och att se till att binjurarna får den näring som de behöver. Ibland försvinner hypotyreos när kortisolnivån stabiliseras. Om man ska medicinera med Levaxin eller Liothyronin är det mycket viktigt att först ha koll på sitt kortisol. Det står i FASS men sjukvården glömmer det ibland. Att ta Levaxin när man har lågt kortisol kan vara förknippat med livsfara. Lär mer i en artikel från Läkartidningen här.

Problem med återkopplingsloopen

Be sjukvården om fortsatt utredning för att förstå varför det blir fel.

Underfunktion i sköldkörteln

Av alla möjliga scenarier är det egentligen bara ett som motsvarar en faktisk underfunktion i sköldkörteln. Det är när T4 är lågt trots att TSH är högt. I det här fallet bör man se över sin näringsstatus och eventuellt prova näringsbehandling med de specifika tillskott som behövs för att bilda T4: järn, jod, koppar, tyrosin, zink, selen, vitamin E, B2, B3, B6, C och D.

Man bör också titta på faktorer som är kända för att hämma tillverkningen av T4: stress, infektion, trauma, strålning, vissa läkemedel, fluor, bly, kadmium, kvicksilver, pesticider och gluten (utred celiaki). Dessa bör om möjligt minimeras.

Sjukvårdens lösning är läkemedlet Levaxin som är syntetiskt T4.

Låg omvandling av T4 till T3

Omvandlingen av T4 till T3 kräver framför allt selen och zink. Om man har högt T4 i relation till T3 bör man prova att näringsbehandla med dem. Faktorer som istället ökar omvandlingen av T4 till reversed T3 bör kollas upp och om möjligt minimeras. Dessa är: stress, trauma, lågkaloridiet, inflammation, toxiner, infektioner, dålig lever/njurar och vissa läkemedel.

Sjukvårdens lösning är (ibland) att komplettera behandling med Levaxin med behandling med Liothyronin (syntetiskt T3).

Problem med energiproduktion i cellerna

Det första man behöver göra är att inse att det här problemet finns, även om det inte existerar i sjukvården. Om man ofta har en basaltemperatur under 36,5 grader i armhålan kan det vara indikation på nedsatt sköldkörtelfunktion oavsett vilka värden man har på sköldkörtelhormonerna. I det här fallet behöver man jobba långsiktigt med kost, livsstil och näringsterapi. Det finns också analyser, exempelvis Organic Acids, som tittar på metaboliter från energiproduktionen och kan indikera näringsbrister.

Antikroppar

Om man har antikroppar över referens så har man en autoimmun sjukdom och om man har en autoimmun sjukdom är risken ganska hög att man får fler. Vid autoimmun sjukdom bör man äta enligt ett protokoll som endast innehåller livsmedel som inte triggar immunförsvaret. Det mest kända är nog AIP, Autoimmun Paleo men det finns även andra varianter (Eva Renner´s kost, Dr Izabella Wentz Thyroid Diet, Wahl´s Protocol). För något år sedan gav Karl Hulten och Cecilia Nisbet Nilson ut ”Kokbok för sköldkörteln” som är bra för den som vill ha en bok i handen.

Om man har antikroppar kan det vara klokt att göra en analys av dold födoämnesöverkänslighet.

Efter en tid kan man ofta återintroducera en del av de livsmedel som man från början behöver undvika helt. Andra, som exempelvis gluten, får man lära sig att undvika helt för att inte få tillbaka symptom.

Jag har jobbat med flera klienter med Hashimotos som först säger att de äter gluten- och mejerifritt och senare lägger till att de ”brukar fuska ibland”. I de fall där de har gjort en analys av dold födoämnesöverkänslighet har samtliga hittills visat reaktion på gluten och/eller mjölkprodukter. När de tagit bort detta strikt har samtliga hittills upplevt lättnad i symptom.

Näringsprotokoll

Det finns olika protokoll som har utvecklats av personer som har läst in sig på den befintliga forskning som finns. Ett känt protokoll är RCP, Root Cause Protocol, som utvecklats av Morley Robbins och som beskrivs i intervjuer av Anna Sparre i hennes pod 4Health. Ett annat känt protokoll är det som förespråkas av Markus Gutendorff och Jodgruppen som framför allt är verksamma på Facebook. Dessa ersätter inte medicinsk rådgivning och man följer dem på eget ansvar.

Sammanfattning del 3

Målet med samtliga förslag här i del tre är att man ska må bra. Gör man det så har man hittat sin väg och gör man det inte så behöver man jobba vidare, oavsett vad blodproverna visar. Endel mår bra direkt när de börjar ta Levaxin medan andra får prova sig fram för att hitta rätt.

De flesta av förslagen går att kombinera till exempel kan Levaxin och/eller Liothyronin kombineras med näringsterapi och/eller autoimmun kost så länge man följer upp med nya prover och justerar doseringen vid behov.

42 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla